A logotype representing four flooring sheets partially folded up together resembling a flower

SUNNERÄNGS GOLVLÄGGERI

Kontaktuppgifter


Tjänster

Jag erbjuder


Tips- och råd

Jag sammanställer här användbara tips och råd som jag samlat på mig under åren som golvläggare. Även om varje arbetsplats är unik så finns det tumregler att ha med sig vad gäller vissa arbetsmoment, där somliga har större påverkan på resultatet än andra.

Vid ytterligare frågor eller synpunkter är du välkommen att ta kontakt.

Arbetskläder

Som vi vid golvarbete kommer arbeta mycket på knä och ofta behöver svepa med händerna över ytor för att avgöra fast- och jämnhet gör vi klokt i att införskaffa ett par riktiga arbetsbyxor, ett par passande knäskydd, samt flera par monteringshandskar. Blir det högljutt är det vettigt att ordna med ett par hörselkåpor. Om vi ska arbeta dammigt, som när vi slipar- eller blandar spackel, så bör vi också ordna en passande skyddsmask.

Är vi bekväma i vår arbetsställning blir det betydligt enklare att arbeta noggrant, så ett bra utförande börjar egentligen redan med bra arbetskläder.

Verktyg

Vilka verktyg som behövs varierar såklart beroende på vad vi ska göra. Men gemensamt för installation av linoleum, våtrumsmattor och stavvinyl är att vi en stor del av tiden ägnar oss åt att kapa- och passa in materialet. Vi kommer därför åtminstone behöva en tumstock, en blyertspenna, och två universal- eller golvknivar vars knivblad enkelt kan skiftas. Eftersom vi behöver både rät- och krokblad lätt tillgängliga använder vi en kniv för att hålla rätblad och en annan för att hålla krokblad.

Vid svetsning- och smältning av fogar behöver vi fler verktyg, som jag listat längre ned.

Arbetsföljd vid ytskiktsinstallation

Nästan varje ytskiktsinstallation inbegriper samma arbetsföljd.

  1. Ytan undersöks vad gäller temperatur, fuktnivå, och stadga. Bedömer vi ytan som godkänd för förarbete- och installation så fortsätter vi.
  2. Vi ser till att spackel, lim och ytskikt är på plats, helt, samt med en temperatur som är godkänd för spackling, limning och installation.
  3. Ytan slipas och fräses för att nå krav om jämnhet och fall. Vi tar bort ytmaterial som sitter löst eller skulle kunna släppa.
  4. Vi ser- och känner över ytan för att bedöma om vi behöver fylla ut kvarvarande ojämnheter med spackling.
  5. Vi dammsuger noggrant golvytor, och ibland även väggytor. Gruskorn och liknande kan lätt förstöra en i övrigt fin spackling.
  6. Vi primar, om vi ska spackla. Var uppmärksam på att primer ofta ska blandas upp med olika mycket vatten beroende på ytmaterial.
  7. Vi blandar och spacklar. Vid nära nog all typ av handspackling vill vi låta spackelytan gå mjukt över i den befintliga ytan, så att vi undviker plötsliga övergångar som i sin tur behöver slipas ned och spacklas. Detta är särskilt viktigt när vi spacklar golv, som golvspackel blir väldigt hårt och därmed arbetssamt att slipa ned.
  8. Vi slipar ytan. Vid behov så spacklar- och slipar vi en- eller flera gånger till. Tänk på att ojämnheter kan vara lättare att känna än att se. En god vana är därför att med monteringshandskar på händerna svepande känna över ytan för eventuella ojämnheter. Som tumregel gäller att det du känner också kommer synas när ytskiktet är installerat.
  9. När ytan uppfyller krav om jämnhet och fall fortsätter vi med dammsugning av ytan och installation av ytskiktet.
  10. Vi lägger ut eller förbereder ytskiktet, måttar in eventuella mönster och uppvik, och förskär därefter bort eventuellt överskott.
  11. Ytan påförs lim. Typ av lim, hur mycket som ska påföras per kvadratmeter, och vilken typ av tork- och häft limmet ska ha innan det är redo för installation beror på både ytans- och ytskiktets täthet samt på limmet. Vattenbaserat lim behöver uppnå mer häft ju tätare yta och ytskikt.
  12. Ytskiktet installeras i limmet, ibland med hjälp av värme. Installation av ytskikt i lim görs helst med rullande tryck, ej med släpande, som vi vill undvika repor och skador. Vi skär bort överskott.
  13. När limmet mellan yta och ytskikt är tillräckligt torrt eller härdat förbereder vi de fogar som ska svetsas och smältas med hjälp av en svetsfogkniv.
  14. Vi måttar ut svetstråd i lämpliga längder.
  15. Vi slår på varmluftssvetsen med passande svetsmunstycke. Vi låter varmluftssvetsen uppnå inställd värme innan vi börjar svetsa, vilket kan ta fem- till tio minuter.
  16. Vi svetsar fogarna och håller en jämn hastighet som hela vägen låter tråd- och ytskikt smälta samman utan att bränna. Vi behöver inte använda särskilt mycket tryck som det är värmen som gör jobbet. När vi svetsat färdigt ställer vi ned värmen på varmluftssvetsen så att den kyls ned innan vi slår av den. Vi undviker då att värmeelementet skadas.
  17. Vi skär ned svetstråden jämnt med ytskiktet med hjälp av en svetstrådkniv. När ytskiktet består av vinyl låter vi tråden svalna innan vi skär ned tråden i två steg. När ytskiktet består av linoleum skär vi ned toppen av tråden när den fortfarande är varm, och skär ned det sista av tråden när den har svalnat.
  18. Om vi har hörnen eller andra fogsegment som behöver smältas så slår vi på svetsen med svanhals monterad och låter den uppnå rätt värme.
  19. Vi smälter samman tråd och fog genom att förvärma dem med varmluftsvetsens luftflöde. När tråd och fog uppnått en värme nära men under smältpunkten så kan vi börja arbeta genom att föra svanhalsen i kontakt med tråd och fog. Tråden blir ofta blank och mjuk när den är tillräckligt förvärmd och klar att arbetas med.
  20. Vi berömmer oss själva och tar en fika.

Skärning

Vid arbete med knivar vill vi alltid arbeta mjukt och styrsamt. Om kniven fastnar när vi skär så vill vi sällan svara med att ta i hårdare och hårdare som vi då riskerar att plötsligt slinta och skada oss själva, andra, eller annat.

Vi vill byta knivblad redan innan de är så slöa att de skär dåligt och trögt. Knivblad kan behöva skiftas flera gånger under en timmas arbete.

Ibland skär vi efter linjal, som när vi kapar uppvik på vägg. Ett bra arbetssätt är att skära med kniven nästan vinkelrät mot ytan så att vi endast använder knivbladets spets för att skära. Vi behöver då använda mindre kraft och får lättare att följa linjalen. Vi lägger gärna med rätbladet ett ledande snitt som vi därefter fullbordar med ytterligare pass med rät- eller krokblad.

Vissa typer av mattor skarvas samman ej med varmluftssvets utan med tätskärning där vi lägger ett enda snitt genom två längder liggande om lott. Det blir då särskilt viktigt att vi skär med kniven vinkelrät mot ytan så att vi orkar att både följa linjalen och skära genom bägge längderna samtidigt.

Inpassning av vinyl

Vinylmattor passas framgångsrikt in på plats med hjälp av en värmefön, där värmen gör materialet mjukt och förhindrar sprickbildning. Stavvinyl bör vi däremot inte passa in med hjälp av så mycket värme, som materialet är tjockare och det då blir svårare att jämna ut eventuella formförändringar orsakade av värmen.

Svetsning av vinyl

Som när vi svetsar linoleum så skall tråd och fog uppnå en såpass hög temperatur att de smälter samman utan att bränna. Vid svetsning av golvmattor är en lagom temperatur vanligtvis mellan 500C och 600C, där mattor från Tarkett ofta svetsas vid en lägre temperatur än mattor från Gerfloor.

Som när vi svetsar linoleum så använder vi en varmluftssvets med ett svetsmunstycke som låter tråden löpa utan motstånd och som vi håller rent med hjälp av en rundborste så att sotrester inte följer med tråden ned i fogen.

Som när vi svetsar linoleum så vill vi även när vi svetsar vinyl hålla en jämn hastighet som låter tråd och fog sammansmälta utan att bränna.

När tråden har svalnat skär vi ned den i två steg med hjälp av en svetstrådkniv.

Smältning av vinyl

Vid montering av ytskikt med uppvik på vägg, som i våtrum, och mer generellt när det vid montering förekommer fogar som vi inte kommer åt att svetsa, behöver vi smälta- eller löda samman tråd och fog. Här använder vi svanhals istället för svetsmunstycke.

Tråd och fog förvärms med hjälp av varmluft från svetsen innan svanhalsen används för genom kontakt med tråd och fog smälta dem samman. När tråd och fog förvärms så är de bägge nära smälttemperatur redan innan svanhalsen kommer nära. Vi minimerar då tiden svanhalsen behöver vara nära- och i kontakt med tråd och fog och minskar då risken att endera skulle bränna.

Skuren fog är alltid att föredra framför enbart smält fog. En svetsad och skuren fog ser enhetlig och fackmässig ut, så vi svetsar och skär där det är möjligt.

Inpassning av linoleum

Linoleum är ett väldigt sprött material och knäcks om vi skulle försöka tvinga det på plats vid inpassning. Det är därför ofta bra att först noggrant tillverka en mall av exempelvis kartong eller papper som vi använder för att kapa till linoleumen innan vi lägger den på plats. Sådana mallar är särskilt användbara vid installation i små utrymmen eller i trappsteg.

Svetsning av linoleum

Tillverkaren av linoleumprodukten anvisar vanligtvis vilken svetstemperatur som ska användas. Den kan för vissa typer av linoleum vara så låg som 350C och för andra vara uppemot 550C, så det är värt att ta reda på anvisad temperatur för att undvika att bränna tråd och fog. En bra tumregel är att linoleum i grälla färger ska svetsas vid lägre temperaturer. Är man osäker på vilken temperatur som ska användas så kan det vara klokt att provsvetsa på en liten restbit först.

Som när vi svetsar vinyl så använder vi en varmluftssvets med ett svetsmunstycke som låter tråden löpa utan motstånd och som vi håller rent med hjälp av en rundborste så att sotrester inte följer med tråden ned i fogen.

Som när vi svetsar vinyl så vill vi även när vi svetsar linoleum hålla en jämn hastighet som låter tråd och fog sammansmälta utan att bränna.

Till skillnad från när vi svetsar vinyl, där vi gärna kan låta den svetsade tråden svalna helt innan vi skär ned den, vill vi när vi svetsar linoleum skära ned toppdelen av tråden när den fortfarande är nysvetsad och varm för att sedan vänta tills tråden har svalnat innan vi skär ned den jämnt med ytskiktet. Vi använder även här en svetstrådkniv.


Om mig

Jag utbildade mig på gymnasiet som båt- och möbelsnickare, men började kort efter studenten 2011 arbeta som golvläggarlärling i Munkedal i Bohuslän. Därefter har jag flyttat runt en del, med arbete som golvläggare i Stenungsund, Göteborg, samt Rindal i Trøndelag. Jag bor nu i Eksjö och arbetar titt som tätt på projekt runtom i Norge, från Harstad i norr till Mandal i syd.

A profile picture